okej nu blev det av!

ja under sommaren så var det ganska mysigt, jag träffade pojkvännen typ varannan dag eftersom att han var hos sin mamma och sommarjobbade med sin styvpappas kompis som chef. grejen e den att vi tappade kontakten lite, vi sågs mindre och mindre osv och sen när han slutat att jobba syntes vi inte ens fast att han var hos sin morsa och det var lite jobbigt för det kändes som om han inte ville träffa mig för han kontaktade inte mig och jag sa att han skulle ringa och så gjorde han inte det bla bla och jag visste att jag skulle behöva göra slut med honom men jag ville inte riktigt av någon anledning. det var typ att jag satt och oroade mig och folk sa att han inte var engagerad och jag höll med till viss del. Jag var ledsen eftersom att han verkade ointresserad och jag mådde bara dåligt. Däremot när han svarade eller ringde och jag svarade så var jag inte arg på honom, jag kunde inte vara arg på honom, det var liksom så lätt och så uppenbart varför han inte hörde av sig. Grejen är den att alla runt om kring mig tyckte att han behandlade mig som inget, att han utnyttjade mig. Grejen är att jag inte vet vad jag tycker, jag vet bara att jag mådde dåligt och blev ledsen och fick dåligt självförtroende. Jag ville inte göra slut! Jag visste inte vad jag skulle göra så jag vände mig och bad. " herre Jesus, jag lägger det här i dina händer!" nästa dag så vaknade jag efter att jag hade haft en dröm, jag kommer inte ihåg drömmen men det gav en känsla av att jag var helt och hållet lugn och jag visste vad jag behövde göra, helt beslutsam inget som helst tvivel. Det första som jag sa när jag vaknade och det jag tänkte var att jag måste göra slut med *Honom* ren insikt. senare ringde jag honom men han svarade inte, jag blev lite lättad. men sen så tänkte jag på att om jag inte skulle göra slut så skulle jag fortsätta att bli ledsen och må dåligt och visst om jag ville stå ut med det så kunde jag låta det va. men jag insåg att han inte skulle ändras för min skull. Den man värkligen passar med skulle acceptera hur man är och man skulle inte behöva ändras eftersom att enligt den personen skulle det inte finnas något att ändra på. förstår ni hur jag tänker? personer som är perfekta för varandra ser inte fel hos den andra utan de balanserar varandra! okej jag måste gå, jag börjar snart
kram Goofy

länge sedan...

Hej, det är Nanna här igen! det var alldeles för länge sedan! Jag tog väl en liten paus under sommaren med bloggandet och nu när skolan börjat så har jag haft ganska mycket att göra. Jag ska försöka lägga upp så mycket inlägg som jag hinner. Jag kommer nog med ett lite längre inlägg om vad som hänt under sommaren och how its going overall senare ikväll XD! well see ya all <3 // Goofy

RSS 2.0